Insändare: Öppet brev till Sektor utbildning och utbildningsnämnden

I dagens insändare skriver en pappa ett öppet brev till Sektor utbildning och utbildningsnämnden om klasstorlekarna på Rinnebäcksskolan — en oro vi känner igen från flera föräldrar som hört av sig med liknande erfarenheter av stora klasser och minskad bemanning. Brevet i dess helhet: "Hej!

Vår yngsta son går i förskoleklass på Rinnebäcksskolan och vår äldsta son går i åk 4. Klasstorlekarna skiljer sig åt väldigt mycket, 28 respektive 21 elever.  I f-klass består två av klasserna av 29 elever. Skolan ska vara likvärdig och att gå i en klass med 28-29 elever jämfört med att gå i en mindre klass blir inte likvärdigt. Det säger sig själv att varje elev inte får samma stöttning av läraren. Detta gäller både socialt och kunskapsmässigt, många barn i ett klassrum blir stökigt och alla blir inte sedda. Stök leder till sämre kunskapsinhämtning. Vad gör detta med våra barn? Pedagogerna är fantastiska men de har sina begränsningar och dåliga förutsättningar. Hur ska de orka? Hur är det tänkt med elevantalet och kommande inflyttningar? Var går gränsen för antalet elever/klass? I varje klass finns alltid barn med särskilda behov och anpassningar som blir svårare att möta med stora klasser. Deras särskilda behov blir också väldigt påtagliga och kanske värre när de ska spendera hela sin dag i en alldeles för stor grupp.

I förskoleklassen har man haft mer bemanning men vår fråga är nu vad som händer till åk 1 med resurserna? På Annelund och Olympia är de också så stora klasser till blivande åk 1. På Lackalänga är de runt 20 elever i blivande åk 1, på Ljungen är de runt 25. Vad tänker kommunen kring likvärdigheten på skolorna? Vi förstår att man inte kan fördela antalet elever jämnt men då förväntar vi oss att kommunen väger upp detta med mer resurser i de större klasserna. Eller, varför inte göra 4 grupper med 22 elever/klass. Då hade fler barn fått en klart bättre skolstart, blivit sedda, fått bättre anpassningar, lugnare miljö, troligtvis haft mindre behov av specialpedagogiskt stöd. Det är i lågstadiet man lägger grunden för att lära sig att läsa, skriva och räkna. Med de här stora klasserna kommer det innebära att många elever slutar lågstadiet med brister i de grunderna. Alltså kommer det att finnas elever som ser på sig själv som “någon som inte kan”, vilket inte är sant. Det är skolan som har misslyckats och inte eleverna! Hur blir deras fortsatta skolgång med bristande kunskaper och låg självkänsla?

Det är inte bara under skoltid detta påverkar. Vad händer med miljön i fritidshemmet med så många elever? Tiden på fritids ska vara trygg och meningsfull, hur ska pedagogerna där hinna med sitt uppdrag? Det är färre personal under eftermiddagarna än under skoltid. Får fritids extra resurser med de stora barngrupperna? Utan resurser blir det mer förvaring än en fritidspedagogisk verksamhet.

Sammanfattningsvis önskar vi svar på följande:

• Vad händer till åk 1 med resurserna i de här stora klasserna?

• Hur är det tänkt med elevantalet och kommande inflyttningar? Var går gränsen för antalet elever/klass?

• Får fritids extra resurser med de stora barngrupperna? 

Vi ser fram emot återkoppling!

Mvh Erik Nilsson" Vi har skickat frågorna i brevet till sektorchef och utbildningsnämndens ordförande samt vice ordförande och återkommer med deras svar. Vi välkomnar också reaktioner från politiker, föräldrar och andra som vill dela med sig av sina erfarenheter.